Sista ordet sagt i tvisten om en förtalande bloggkommentar
Målet mellan Juridikfrontens ordförande Martin Tunström och Sverigedemokraternas riksdagsersättare tillika distriktsordförande i Östergötland Markus Wiechel är över. Högsta domstolen – två justitieråd, och inte bara ett, som det brukar vara i enklare mål – beslutade att inte bevilja prövningstillstånd. Ett identiskt beslut meddelades i ett snarlikt mål, som också gällde frågan om ansvaret för förtal i modererade läsarkommentarer. Besluten kan skäligen betraktas som vägledande.
Det var den 5 december 2009 som det på Markus Wiechels blogg publicerades en kommentar om Martin Tunström, i vilken denne påstods vara dömd för brott. I vart fall dagen efter publiceringen var Wiechels blogg modererad, vilket innebär att Wiechel aktivt behövde godkänna inkommande kommentarer för att dessa skulle synas på bloggen. Parterna var ense om att kommentaren om Tunström utgjorde förtal och om att uppgifterna inte var sanna, och även tingsrätten och hovrätten ansåg att förtalsbrott förelåg. Frågan i målet var vem som ansvarade för förtalsbrottet.
I tingsrätten hävdade Wiechel att kommentaren kunde ha publicerats automatiskt p g a ett fel på WordPress, något tingsrätten fann alltför osannolikt. Han hävdade även att för honom okända personer hade av honom getts tillgång till blogglösenordet. Tingsrätten ålade dock Wiechel som moderator ansvaret för den godkända kommentaren.
I hovrätten var Wiechel och Tunström ense om att Wiechel publicerat kommentaren. Wiechel gjorde inte längre gällande att någon annan hade gjort detta, så dessa invändningar behövde hovrätten inte pröva. ”I hovrätten är det ostridigt att det inlägg rörande Martin Tunström som gjorts på Markus Wiechels s.k. modererade blogg inte har skrivits av Markus Wiechel, men väl har publicerats av denne på bloggen.” Hovrätten fann att Wiechel, som godkänt kommentaren, var att se som gärningsman till förtalsbrottet, i och med att det var ”först genom Markus Wiechels agerande som uppgifterna fått spridning”. Denna bedömning är rimlig, som professor Mårten Schultz har utvecklat.
I sitt överklagande till Högsta domstolen, och nu i intervju med Expo, tycks Wiechel emellertid ha glömt bort att han i hovrätten inte längre påstod att någon annan hade publicerat kommentaren. ”Jag anser att jag inte har något ansvar för det någon annan har skrivit, särskilt när jag aldrig har godkänt den kommentaren som jag har fällts för”, gnäller Wiechel för Expo.se. Givetvis kommer han med det konspirationsteoretiska påståendet att domarna mot honom är politiska, trots att det helt saknas fog för någon sådan bedömning. Att en blogginnehavare ansvarar för de kommentarer han själv har godkänt och publicerat, är givet, såväl om han är Sverigedemokrat som om han är socialdemokrat eller moderat. Inte menar väl Wiechel att ledamöterna i en tingsrätt, två hovrätter och Högsta domstolen, samt en professor i civilrätt, alla har drivits av politiska motiv då de fastslagit detta självklara förhållande?
Läs mer om förtalsanklagade Sverigedemokraters besynnerliga processföring i Ärekränkning (och rättshaverism) inom Sverigedemokraterna.