Realistens och Svenskarnas partis bristande kunskap

Browse By

För en tid sedan uppmärksammade Realisten att deras ansvarige utgivare, Sebastian Karlsson, dömts till villkorlig dom och 100 dagsböter á 50 kronor för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Bakom anmälan stod Juridikfronten. Kort därefter publicerade även Svenskarnas parti (SvP) en video med uppmaning om att stödja Karlsson. I videon framträder Stefan Jacobsson,  ordförande för Svenskarnas parti (SvP), och Björn Björkqvist, chefredaktör för Realisten. Med anledning av det vill vi i Juridikfronten bemöta en rad påståenden som Realisten framför i sin artikel och det SvP påstår i sin video.

Stefan Jacobsson påstår t.ex. i Realistens video felaktigt att Karlsson skulle gjort sig skyldig till tankebrott. Men Karlsson har gjort sig skyldig till ett yttrandefrihetsbrott. Som medborgare får man tänka vad man vill utan att det blir aktuellt någon form av repressalie från det allmänna. Tidigare fanns den s.k. tankeförbudsparagrafen i Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, men den är numera avskaffad. Det är nog det närmast vi skulle komma till ett tankeförbud.

Väljer man dock att kanalisera tankar och funderingar i form av uttalanden (i så väl tal som skrift) så kan det föranledda att det allmänna väcker åtal. Det inkluderar en rad straffbestämmelser så som högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi eller landssvek, landsskadlig vårdslöshet, ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, uppvigling, brott mot medborgerlig frihet, olaga våldsskildring, förtal, förolämpning, olaga hot, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, spridning av barnpornografi – och hets mot folkgrupp. Merparten av de här straffbestämmelserna som ”inskränker” yttrandefriheten ställer sig Svenskarnas parti och Björkqvist säkerligen bakom. Innebär det då att Björkqvist avskyr den fria debatten och yttrandefriheten?

Visserligen har det sedan 2005 ägt rum en närmast fördubbling av antalet ärenden som föranlett JK att väcka åtal. Men ser man till antalet är uppgången blygsam, från fyra till nio åtal per år (JK 2005 och 2013, se dnr. 1524-06-12 och dnr. 1624-14-12). Med tanke på att det årligen publiceras hundratusentals artiklar och (förhandsmodererade) kommentarer i så väl trycka publikationer som på grundlagsskyddade webbplatser så kan knappast nio åtal på ett år betraktas som något särskilt stort hot mot möjligheten ge uttryck för sin åsikt via grundlagsskyddad skrift eller webbplats. Stora delar av Realistens publicistiska verksamhet kan dessutom fortgå utan att det någonsin skulle utgöra ett lagbrott. Kritik mot det nuvarande styrelseskicket, den förda regeringspolitiken och mot det mångkulturella samhället kan äga rum utan att brottsbalkens straffbestämmer om hets mot folkgrupp blir aktuell. Det går att ventilera åsikter i en rad politiska frågor med koppling till ekonomi, sysselsättning, kultur, försvarspolitik etc. utan att det är frågan om hets mot folkgrupp.

Björn Björkqvist, som nyligen fann nödvändigt att i en bokrecension påpeka att en persons "mormor var judinna".

Björn Björkqvist, chefredaktör för Realisten.

För övrigt är det intressant att Björkqvist i videon benämner Karlsson som medarbetare. Men Sebastian Karlsson har uppgivit i tingsrätten att han ”inte inblandad i den dagliga verksamheten med hemsidan och han har inte lämnat några instruktioner om verksamheten. Han tillfrågas inte om vad som ska publiceras på Realisten.se och har inte haft synpunkter på det.” (Stockholms tingsrättens dom 2014-06-30 B 5650-13, s, 8) Det förefaller mer som att Karlsson agerat ansvarig utgivare för att Björkqvist ska undslippa straffansvar. Sannerligen en vän.

När det kommer till Juridikfrontens verksamhet och Realistens påstående om att vi skulle ha som affärsidé att att ”okynnesanmäla nationalister” ska det påpekas att Juridikfrontens verksamhet bedrivs inom ramen för en ideell förening. Våra medlemmar erhåller därför inte några ekonomiska fördelar med anledning av att vi inkommer med anmälningar. När det kommer till ”okynnesanmälningar” ska påpekas att en stor mängd av de anmälningar som vi inkommit med till så väl polismyndigheterna som Justitiekanslern har inneburit att förundersökning inletts, åtal väckts och företrädare för den s.k. nationella rörelsen blivit dömda. Således är det inte frågan om att vi i Juridikfronten sysselsätter oss med okynnesanmälningar. Istället har vi valt att offentligt kritiserat andra för att syssla med det.