Den 3 september beslutade Justitiekanslern (JK) Anna Skarhed att åtal skulle väckas i Örebro tingsrätt mot Martin Saxlind, ansvarig utgivare för nationalsocialistiska Svenska motståndsrörelsens webbplats Nordfront, för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp (Se JK:s beslut 2015-09-03, dnr 2756-15-35.). JK gav kammaråklagare Catarina Thiel, vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm, i uppdrag att utföra åtalet. Följaktligen inkom därför en stämningsansökan den 4 september till Örebro tingsrätt (Se mål nr B 2614-15).
Till grund för åtalet ligger en anmälan som föreningens vice ordförande Martin Tunström inkom till JK i tidigare i år. Anmälan avser en artikel publicerad på Nordfront den 20 april i samband med Adolf Hitlers födelsedag. I artikeln går det att läsa att ”för genom sin livsgärning gjorde Adolf Hitler sig förtjänt av att hyllas och minnas.” och att ”Adolf Hitlers minne bör hedras genom den kamp han förde mot våra fiender”.
Enligt polismyndighetens förundersökningsprotokoll framgår det att Saxlind varit ansvarig utgivare för Nordfront sedan den 13 oktober 2014 (Se dnr 5000-K650416-15, s. 44). Saxlind medger även i förhöret med polismyndigheten att han var utgivare dagen (den 20 april) för när artikeln publicerades och att han hört talas om den anmälda artikeln genom media . Dock ville han inte lämna några uppgifter om det var först i samband med när media började skriva om artikeln som han fick kännedom artikeln, utan uppgav endast ”Inga kommentarer” till förhörsledaren. Saxlind förnekar dessutom brott. Saxlind har tidigare i år dömts till fängelse för våldsamt upplopp i Kärrtorp år 2013. Fredrik Vejdeland, tidigare utgivare för Nordfront, skall avtjäna fängelsestraff på Skänningeanstalten, också för hets mot folkgrupp, efter anmälningar från föreningen Juridikfronten.
I sammanhanget bör nämnas att JK valde att inte inleda förundersökning (Se JK:s beslut 2015 -06- 11, dnr 3586-15-31) för en liknande hyllningsartikel om Adolf Hitler som föreningen anmälde en tid efter det att JK valde att inleda förundersökning mot den nu åtalade artikeln. JK ansåg att innehållet i de två artiklarna var mycket likartade och att det inte fanns något skäl att ingripa särskilt mot den anmälda artikeln. Juridikfronten anser däremot inte att det finns något stöd för JK:s inställning att JK självsvåldigt skulle kunna bedöma om det finns skäl att ”ingripa särskilt mot” en artikel vars innehåll JK i och för sig synes anse brottsligt. Den s.k. instruktionen innebär att JK vid bedömningen av straffbarheten bör hellre fria än fälla, knappast att JK kan välja att fria hellre än fälla när JK är övertygad om fällande dom.