Avsnitt: Juridikfrontens perspektiv

I slutet av augusti publicerade Dan Eriksson, ordförande i den högerextrema föreningen Det fria Sverige, ett inlägg på Twitter där han kommenterade en artikel i Aftonbladet om den amerikanska artisten Azealia Banks. I artikeln redogjordes för ett antal uttalanden artisten hade gjort om Sverige och svenskar på Instagram. Erikssons kommentar till artikeln hade följande lydelse:

”Negern tycker att Sverige ska bombas, att vita ska grina och att svenskar är ”fula blonda grisar”. Inte en enda gång kallar Aftonbladet det ”rasism”. Hon befinner sig i Stockholm nu. Kvinnomisshandel är inte alltid moraliskt felaktigt”.

Inlägget avslutades dessutom med en hashtag: #frijakt

Samma dag som Eriksson publicerade inlägget anmäldes han av den ideella föreningen Juridikfronten för uppvigling. Åtminstone trodde föreningen det.

I samband med att Eriksson senare kallades till förhör, vilket han själv berättade om i sociala medier, framgick det att misstanken istället gällde hets mot folkgrupp. Nu har Eriksson också åtalats vid Örebro tingsrätt för just hets mot folkgrupp. Av gärningsbeskrivningen framgår att åklagaren menar att Eriksson genom sin kommentar till artikeln har ”uttalat sig nedsättande om folkgrupp med syftning på ras, hudfärg och etniskt ursprung”.

Av förundersökningsprotokollet framgår att anmälan redan vid inskrivning felaktigt rubricerades som hets mot folkgrupp istället för uppvigling. Anmälan gjordes vid Norrmalms polisstation av Juridikfrontens ordförande Johan Nordqvist. Den handläggare som tog emot anmälan ville först överhuvudtaget inte skriva in en anmälan utan uppmanade istället Nordqvist att kontakta Twitter. Efter viss diskussion togs dock en anmälan upp. Handläggaren vägrade dock att notera URL till inlägget i fråga och vägrade att ta emot några uppgifter om den misstänkte. Handläggaren insisterade också på att inte skriva in Erikssons kommentar ordagrant utan istället att skriva in den utifrån minne. Även om det av anmälan framgår att ”vittnet tolkar inlägget som uppvigling till brott” rubricerades alltså brottet felaktigt som hets mot folkgrupp.

På uppmaning av handläggaren skickade dock Nordqvist en dryg timme senare in en komplettering till anmälan med skärmdumpar av inlägget i fråga. I mejlet angavs det återigen att anmälan gällde uppvigling. Även i ett senare skede, när det stod klart att Eriksson kallats till förhör misstänkt för hets mot folkgrupp, har Juridikfronten påpekat till den polisassistent som sedermera ansvarade för utredningen att anmälan var avsedd att gälla uppvigling och inget annat.

Brottet uppvigling regleras i 16 kap. 5 § brottsbalken vars första respektive tredje stycke lyder enligt följande:

”Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader”.

”I ringa fall skall ej dömas till ansvar. Vid bedömande huruvida ringa fall föreligger skall särskilt beaktas, om det förelegat endast obetydlig fara för att uppmaningen eller försöket skulle leda till efterföljd”.

Det går svårligen att tolka Erikssons kommentar som annat än en uppmaning till sina följare att ge sig ut på ”jakt” efter Azealia Banks i syfte att misshandla henne. Att Eriksson med ordet ”negern” syftar på Azealia Banks och inte någon folkgrupp är helt uppenbart. Även om ordet, med rätta, kan uppfattas som nedsättande så är det Juridikfrontens mening att det saknas stöd i praxis för att användningen av ordet i sig skulle utgöra hets mot folkgrupp. Kommentaren ger i övrigt inget uttryck för missaktning utan innehåller enbart referenser till olika uttalanden som Banks påstås ha gjort.

Eriksson hade vid tidpunkten 3533 följare på Twitter och är ordförande i en förening med åtminstone ett antal hundra medlemmar runtom i landet. Han har tidigare ett förflutet i bland annat Svenskarnas parti och har sedan länge varit en frontfigur inom den ”nationella” rörelsen i Sverige. Det går knappast att påstå att det enbart skulle föreligga obetydlig fara för att hans uppmaning skulle leda till efterföljd.

Uppenbarligen har även åklagaren som ledde förundersökningen gjort bedömningen att uttalandet skulle utgöra hets mot folkgrupp och inte uppvigling. Det förefaller dock osannolikt att den bedömningen inte skulle vara färgad av den ursprungliga, felaktiga brottsrubriceringen. Sedan åtal väckts har ärendet lämnats över från City åklagarkammare i Stockholm till åklagarkammaren i Örebro. Det finns fortfarande möjlighet för åklagaren som tagit över ärendet att justera åtalet. Ett åtal om hets mot folkgrupp kommer med största sannolikhet sluta i en friande dom. En prövning om uttalandet utgör uppvigling vore inte bara välbehövlig eftersom det finns ytterst lite praxis på området, och ingen gällande uttalanden i sociala medier, utan skulle sannolikt också ha bättre förutsättningar för att leda till en fällande dom.

Eriksson nekar till brott och datum för huvudförhandling är ännu inte känt. Avsnitt kommer i vanlig ordning att följa ärendet.