I dag har en tryckfrihetsjury vid Göteborgs tingsrätt än en gång konstaterat att medieexperten, tillika tidigare ordföranden för Svenska kommittén mot antisemitism, Willy Silberstein, utsatts för förtal av Nordiska motståndsrörelsen i samband med den nazistiska organisationens demonstration i Göteborg i september 2017.
Som Avsnitt tidigare berättat bistår den ideella föreningen Juridikfronten, genom Johan Nordqvist och Robin Enander, nämnde Silberstein med en talan om konfiskation av det plakat där han av Nordiska motståndsrörelsen utpekades som ”förbrytare” under organisationens demonstration i Göteborg den 30 september 2017.
Det här är andra gången som nazistplakatet behandlas av Göteborgs tingsrätt. Även förra gången ansåg såväl juryn som rättens juristdomare att Willy Silberstein utsatts för förtal.
I tryckfrihetsmål dömer både en jury av lekmän och juristdomare. Först tar juryn ställning till om tryckfrihetsbrott har begåtts eller inte. Om juryn svarar JA på denna fråga fäller juristdomarna det slutgiltiga avgörandet.
Däremot ansåg juristdomarna då att det inte var styrkt att plakatet var en tryckt skrift och därmed att tryckfrihetsförordningens bestämmelser om konfiskation inte gällde.
Domen överklagades ända upp till Högsta domstolen som konstaterade att plakatet är att anse som en tryckt skrift i tryckfrihetsförordningens mening och att underinstanserna begått rättegångsfel. Därefter återförvisades målet till Göteborgs tingsrätt.
I dag hölls alltså huvudförhandling för andra gången och de frågor som domstolen hade att pröva var om plakatets innehåll innefattade förtal av Willy Silberstein och om konfiskation av plakatet ska ske.
Att målet handlar om mer än det enskilda fallet betonades av ombudet Robin Enander i pläderingens slutskede:
Det här målet handlar för Willy Silberstein inte endast om hans egen sak utan om en viktig principiell fråga. Antisemitismen är ett allvarligt samhällsproblem som ofta tar sig brottsliga uttryck och orsakar stort lidande för judar i Sverige. I den senaste undersökningen om antisemitism från EU:s byrå för grundläggande rättigheter framgår att 30 procent av de svenska judar som deltog i undersökningen hade upplevt antisemitiska trakasserier under det senaste året. 78 procent undviker att bära judiska symboler av säkerhetsskäl. 80 procent av de antisemitiska incidenterna anmäls inte till polisen och en majoritet av de tillfrågade saknar tilltro till rättssystemet.
Genom att konfiskera det plakat som innehåller ett antisemitiskt motiverat förtal av Willy Silberstein gör samhället en tydlig markering med innebörden att den här typen av antisemitiska angrepp inte kan accepteras. Symbolvärdet i detta är stort och det kan dessutom sannolikt ha en avskräckande effekt för de som överväger att i framtiden framställa liknande material. Det kan också skicka en tydlig signal om att det faktiskt går att få upprättelse för den som utsätts för brottsliga uttryck för judehat.
Som konstaterat kom juryn fram till att plakatets innehåll innefattade förtal av Silberstein. Nu ska även rättens juristdomare ta ställning i förtalsfrågan, där de kan antas göra samma bedömning som juryn, samt till om det finns anledning att besluta om konfiskation av plakatet.
Dom meddelas den 6 februari kl 11.00. Avsnitt kommer i vanlig ordning att följa ärendet.