Förra året dömdes den man som drivit Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige” av Eskilstuna tingsrätt för brott mot lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, den s.k. BBS-lagen. Mannen dömdes för att ha underlåtit att ta bort åtta kommentarer som tingsrätten menade uppenbart hade innefattat hets mot folkgrupp. Domen var unik eftersom ingen tidigare fällts för brott mot BBS-lagen sedan den stiftades.
Efter att domen överklagats har saken nu prövats av Svea hovrätt, som meddelade sin dom den 4 december. Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten i ansvarsdelen – med en i vissa fall annan bedömning av tidsramarna för när brotten begåtts samt i fråga om mannen haft uppsåt eller varit grovt oaktsam – men ändrar påföljden från villkorlig dom och 60 dagsböter till villkorlig dom och 30 dagsböter.
I två fall döms mannen för brott som anmälts av Juridikfrontens tidigare ordförande Robin Enander, som även var ett viktigt vittne i målet.
Enander hade upplyst den nu dömde mannen om att hets mot folkgrupp förekom i gruppen. Hovrätten menar att mannen till följd av uppgifterna från Enander samt mot bakgrund av de ämnen som diskuterats i gruppen, att i princip vem som helst kunnat lämna meddelanden där och att det vid flera tillfällen tidigare förekommit rasistiska meddelanden, borde ha förstått att meddelanden som utgjorde uppenbar hets mot folkgrupp kunde ha funnits i gruppen och att dessa borde tas bort. Mannen vidtog inga åtgärder utan uppmanade istället Enander att ”gå in på några vänstersidor och påtala det fina hatet”.
Detta visar enligt hovrätten att mannen varit likgiltig inför huruvida det faktiskt funnits meddelanden med sådant innehåll att han varit skyldig att ta bort dem. Han har därmed uppsåtligen underlåtit att från anslagstavlan ta bort meddelandena vars innehåll uppenbart utgjort hets mot folkgrupp.
Hovrätten skriver också att den tycker att ”Robin Enander [hade] en saklig ton när han skrev till” den tilltalade – något rätten sannolikt skriver för att bemöta de konspiratoriska invändningar mot Enander och Juridikfronten som mannen anfört i sitt försvar.
I övriga delar av åtalet, som Juridikfronten inte anmälde, ansågs mannen ha varit grovt oaktsam, men inte ha begått brottet uppsåtligen.