Avsnitt: Juridikfrontens perspektiv

I slutet av förra året frikände Hovrätten för Västra Sverige de aktivister i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen som åtalats för hets mot folkgrupp efter en demonstration i Göteborg i september 2017. Hovrätten avvisade åtalet beträffande tryckta skrifter (plakat, fanor och jackor) som burits vid demonstrationen, eftersom åtalet inte väckts på korrekt sätt enligt tryckfrihetsförordningen.

Åklagaren hade gjort gällande att nazisterna begått hets mot folkgrupp genom att bära uniformsliknande klädsel, bära fanor, bära sköldar, bära plakat, för att Fredrik Vejdeland hållit ett tal vid demonstrationen, där han förespråkat nationalsocialism, och för att någon eller några ropat ”hell seger”. Hovrätten ansåg inte att det visuella helhetsintrycket av demonstrationen var militärt eller gav otvetydiga kopplingar till nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen. Att bära fanor och plakat avviker inte från vad som förekommer i politiska demonstrationer i allmänhet, konstaterade hovrätten (och innehållet i dessa fick ju hovrätten inte pröva).

Beträffande tyrrunan, ᛏ, som är en av Nordiska motståndsrörelsens symboler, fann hovrätten att det inte var utrett att runans närmare koppling till den nationalsocialistiska rörelsen var allmänt känd på samma sätt som beträffande t.ex. hakkorset. Möjligen skulle den kunna förstärka intrycket av koppling till den nationalsocialistiska rörelsen under 1930- och 1940-talen om den satts i ett sammanhang som i övrigt anknyter till den nationalsocialistiska rörelsen. Detta är i linje med Justitiekanslerns tidigare bedömningar. Avsnitt kan här kommentera att några ”straffbara symboler” i sig inte finns i svensk rätt, utan att sammanhanget och användningen är avgörande.

Hell seger-ropen framstod som spontana och inte som inövade, menade hovrätten. Vejdelands tal utgjorde ”en aggressiv etablissemangskritik” och gav inte något tydligt uttryck för missaktning mot andra folkgrupper än den nordiska. Inte heller sammantaget utgjorde agerandena hets mot folkgrupp, enligt hovrätten. Två skiljaktiga ledamöter ansåg dock att Fredrik Vejdeland ensam borde dömas för hets mot folkgrupp på grund av sitt tal. Vissa av nazisterna dömdes för våldsamt upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten.

Två nazister och Riksåklagaren överklagade hovrättens dom till Högsta domstolen. Riksåklagaren Petra Lundh ansåg att ”det som läggs de tilltalade till last objektivt sett är att bedöma som hets mot folkgrupp och att så är fallet oavsett om delar av åtalet ska avvisas”, och yrkade att de skulle dömas även för hets mot folkgrupp, till fängelse.

I Högsta domstolen krävs prövningstillstånd, vilket i praktiken innebär att målet ska ha prejudikatsintresse. Idag beslutade Högsta domstolen (tre justitieråd, vilket indikerar att frågan inte var helt enkel) att inte meddela prövningstillstånd. ”Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd.” skriver man i beslutet.

Den enda dom med ett för Nordiska motståndsrörelsen negativt innehåll som gäller propagandan vid Göteborgsdemonstrationen är den dom om konfiskation av ett av plakaten, som drevs av Willy Silberstein med föreningen Juridikfronten som ombud.

– Vi tror inte att Högsta domstolens beslut eller hovrättens bedömning kommer att påverka kampen mot brott som hets mot folkgrupp på något negativt sätt. Tvärtom är det bra att tillämpningen av bestämmelserna om hets mot folkgrupp framstår som förutsebar och att inte allt som nazister gör anses straffbart bara för att de är nazister. En annan ordning skulle riskera att göra lagstiftningen godtycklig och illegitim. Ett förslag om förbud mot rasistiska organisationer har nyligen lagts fram och gått ut på remiss, bl.a. till Juridikfronten, säger en medlem av Juridikfrontens verkställande utskott till Avsnitt.

– Vi delar Högsta domstolens bedömning att det inte finns några skäl att meddela prövningstillstånd. Vi anser i själva sakfrågan att de omständigheter som åklagaren anförde inte var tillräckliga för att mena att NMR:s uppträdande skulle ge upphov till associationer till Tredje riket. Det fanns inte tillräckligt distinkta attribut för att göra den kopplingen, säger Juridikfrontens kassör Martin Tunström till Avsnitt.

I Avsnitt 2020/3, Festskrift till Veronica C. Andersson (2020), skriver Juridikfrontens nuvarande ordförande Robin Enander och dåvarande ordförande Martin Tunström om demonstrationstillstånd för nazister och om vem som begår hets mot folkgrupp.