Som vi tidigare rapporterat har Juridikfronten bistått journalisten Jan Scherman i en process mot en tidigare ledare (s.k. nästeschef) inom Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som under Almedalsveckan i Visby år 2017 riktade upprepade antisemitiska smädelser mot Scherman. Innan det misstänkta hatbrottet hann prövas av Attundanda tingsrätt inträdde preskription för gärningen, till följd av långsam handläggning av polis och åklagare. Justitieombudsmannen (JO) riktar nu kritik mot Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, efter ett klagomål framfört till JO av Jan Scherman via sitt ombud Robin Enander, Juridikfrontens ordförande. Omslagsbild: Jan Scherman Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.
Scherman befann sig på Almedalsveckan 2017 för att utföra intervjuer för dokumentärserien Länge leve demokratin som hade premiär i SVT 2019 och som nu återigen finns tillgänglig på SVT Play med anledning av 100-årsjubiléet för demokratins genombrott i Sverige. I samband med inspelningen av dokumentären försökte Jan Scherman ställa frågor till en person från NMR som befann sig vid den nazistiska organisationens utställningstält. Mannen vägrade dock svara med hänvisning till att Scherman skulle vara en ”äcklig jude”. Den antisemitiska smädelsen upprepades åtminstone tre gånger. Händelsen fångades på film och återgavs senare i tredje avsnittet av Länge leve demokratin.
Jan Scherman Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Jan Scherman kontaktade Juridikfronten för en bedömning av den gärning som riktats mot honom. Föreningen bistod Scherman med en polisanmälan i april 2019, några dagar efter att tredje delen i dokumentären sänts och videoupptagningen därmed var allmänt tillgänglig, så även för polisen. Eftersom det genom videoupptagningen var lätt att klarlägga vad som inträffat förväntades en snabb utredning och skyndsam bedömning av åklagare av det förmodade brottet. Polis och åklagare har de senaste åren fått skarp kritik för långsam handläggning av hatbrott och detta kunde vara ett tillfälle att visa att myndigheterna hade förmåga att arbeta snabbfotat i bevismässigt klara fall.
Regelverket för att beivra hatbrott och nazistiska organisationers samhällsskadliga verksamhet är väl utbyggt i Sverige och det finns rättsligt utrymme att motverka nazistisk verksamhet på flera fronter. Men det krävs att regelverket används effektivt av myndigheterna för att det ska uppfylla sina ändamål. Annars urholkas förtroendet för regelverket och det riskerar att leda till förhastade krav på nykriminaliseringar och lagstiftningsåtgärder med oönskade bieffekter, exempelvis genom inskränkningar av föreningsfriheten. Det kan också föda orimliga förväntningar på att ny lagstiftning ska avhjälpa problemen.
säger Robin Enander, ordförande för Juridikfronten och ombud för Jan Scherman, i en kommentar till Avsnitt och fortsätter
Jan Schermans fall inrymdes i Juridikfrontens stadgade syfte och det var angeläget för oss att bidra till att det brott han utsatts för kunde beivras och ge polis och åklagare chansen att visa att de är kapabla att ingripa på ett adekvat sätt utifrån gällande rätt mot antisemitiska hatbrott av det här slaget. Vi förväntade oss ett snabbt avslut givet det goda bevisläget.
I januari 2020 hade emellertid ingen återkoppling skett och Enander inkom därför med upprepade påminnelser till polis och åklagare under våren 2020 om att det förmodade brottet skulle preskriberas i början av juli 2020 och att saken därmed inte skulle kunna prövas av domstol om den misstänkte inte kunde delges en stämningsansökan från åklagare dessförinnan. Enander meddelade också i de mail till Polismyndigheten som Avsnitt tagit del av att det förelåg en avsevärd risk för att den misstänkte skulle undanhålla sig delgivning, givet hur framträdande nazister agerat i andra fall där Juridikfronten varit involverade, och att det därför var angeläget att utredningen bedrevs skyndsamt.
Åtal väcktes emellertid först i juni 2020, endast 19 dagar innan preskription skulle inträda, och Attunda tingsrätt lyckades inte delge den misstänkte innan preskription inträdde. Åtalet avskrevs därför.
Brottet mot Jan Scherman kunde inte beivras till följd av vad som framstod som oskäligt dröjsmål i utredningen av ärendet. Inte minst med tanke på att den bevisning som åberopades till stöd för åtalet i allt väsentligt bestod av videoupptagningen av händelsen.
Robin Enander, Juridikfrontens ordförande Foto: Nils Seye Larsen
Via Robin Enander inkom Jan Scherman därför med ett klagomål till Justitieombudsmannen (JO) i december 2020. Det gjordes gällande att myndigheternas handläggning brustit i förhållande till rättegångsbalkens skyndsamhetskrav och att det kunde sättas i fråga om dessa brister medfört att staten försummat en s.k. positiv förpliktelse att skydda Schermans rätt till privatliv enligt artikel 8 Europakonventionen och att det även kunde föreligga en överträdelse i förhållande till artikel 6 Europakonventionen, vilken stadgar rätten till en rättvis rättegång. Enander påtalade att bristerna i handläggningen medförde att Jan Schermans möjligheter att väcka enskilt åtal förföll.
JO meddelade kort efter att klagomålet inkommit att en utredning av Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens handläggning skulle inledas. Därefter anmodade JO myndigheterna att yttra sig över klagomålet. Åklagarmyndigheten inkom via vice riksåklagaren med sitt yttrande i mars 2021 och Polismyndighetens lämnade sitt yttrande i augusti 2021. Scherman fick tillfälle att lämna kommentarer till yttrande, varpå JO slutförde sin utredning.
I sitt yttrande till JO skriver Polismyndigheten, som tillstår att handläggningen dragit ut på tiden i vissa skeden, att det vidtagits åtgärder i form av bl.a. förstärkt bemanning för att säkerställa att förundersökningarna på hatbrottsenheten vid Stockholmspolisen kan handläggas i enlighet med de skyndsamhetskrav som finns. I sin kommentar till Polismyndighetens yttrande i ärendet hos JO skriver Robin Enander:
Uppgifterna om att bemanningen på den aktuella enheten inom Polismyndigheten har förstärkts låter bra. Vår förhoppning är dock att det svarar i tillräcklig grad mot de brister som ådagalagts i JS:s ärende och som han hoppas inte ska drabbas andra som drabbas av rasistiskt motiverad brottslighet.
I går, den 23 september 2021, beslutade JO att utfärda kritik mot både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten för brister i handläggningen i olika skeenden. JO konstaterar att ärendet var vilande, helt utan utredningsåtgärder, hos Polisen under loppet av cirka 8 månader och att det saknades godtagbara skäl för en sådan tidsutdräkt. JO skriver att
Av Polismyndighetens yttrande framgår att det vidtogs ett antal utredningsåtgärder i det samordnade ärendet men att det avseende misstanken om förolämpning inte vidtogs några åtgärder under en period om knappt åtta månader. Polismyndigheten har upplyst att dröjsmålet huvudsakligen var ett resultat av hög arbetsbelastning och resursbrist vid den aktuella utredningsenheten.
Polismyndigheten kan inte undgå kritik för den långsamma handläggningen av förundersökningen om förolämpning under den nämnda perioden.
Vid polisens slutredovisning av förundersökningen i april 2019 återstod nästan tre månader till tidpunkten för preskription. JO konstaterar att det i utredningen inte har kunnat klarläggas vad som sas i kontakterna inom Åklagarmyndigheten om risken för preskription efter att ärendet slutredovisats. Det framgår inte heller av Åklagarmyndighetens yttrande när kontakterna ägde rum. Vad gäller Åklagarmyndighetens handläggning skriver JO slutligen:
Det är dock klarlagt att ärendet blev liggande i två månader innan det fördelades till en annan åklagare. Med hänsyn till hur lite tid som återstod innan misstanken om förolämpning skulle preskriberas är det dröjsmålet inte acceptabelt. […] Åklagarmyndigheten kritiseras för att åtalsfrågan inte hanterades med den skyndsamhet som var motiverad med hänsyn till risken för preskription.
Robin Enander berättar för Avsnitt att Jan Scherman uttryckte glädje över den upprättelse som JO:s kritik av handläggningen innebar och att han hoppas att denna kritik kan bidra till att myndigheterna ser över hur de arbetar med liknande hatbrott för att tillse att något liknande inte upprepas.
Som jag tidigare sagt, den juridiska verktygslådan är välfylld och innan vi överväger att införa nya straffbestämmelser så måste problemet med bristande effektivitet vid tillämpningen av befintligt regelverk adresseras. Vi hoppas att JO:s kritik bidrar till att så sker.
säger Robin Enander och tillägger:
Jan Scherman överväger nu att rikta ett skadeståndsanspråk mot staten via Justitiekanslern för att skapa ytterligare incitament för staten att fullfölja sina åtaganden på ett effektivt och rättssäkert sätt.
Avsnitt kan således ha anledning att längre fram rapportera om ytterligare utveckling i Scherman-fallet.