Att bränna Koranen är inte hets mot folkgrupp eller förargelseväckande beteende
På grund av den senaste tidens manifestationer mot islam från Rasmus Paludans sida har det satts i fråga om det ska betraktas som hets mot folkgrupp att bränna Koranen, islams heliga skrift. Vår bedömning är att det inte kan ses som hets mot folkgrupp att endast bränna en viss religiös urkund, och ett sådant agerande kan inte heller betraktas som förargelseväckande beteende. Koranbränning uttrycker i sig inte någonting om muslimer som grupp, och torde inte få omgivningen att tycka sämre om muslimer – liksom brännande av Bibeln inte lär få någon att tycka sämre om kristna. Att i praktiken eller de jure återinföra en trosfridslag – inte för att värna vissa gruppers säkerhet, utan för att skydda sådant som dessa grupper anser är heligt och okränkbart – vore en farlig väg i ett pluralistiskt samhälle. Det vore svårt att avgöra vilka religiösa dogmer, gestalter och symboler som vore värda att skydda straffrättsligt och vilka som skulle få förhånas, bespottas och brännas. Bättre vore att innehållet i religiösa urkunder diskuteras och begripliggörs under en fri och öppen debatt, så att de åsiktsyttringar som förekommer blir välgrundade. Därför har vi bl.a. försökt få den s.k. ”scientologbibeln” att bli en offentlig handling.
En eld under en religiös högtidsdag. Inga urkunder brändes.